Tekniken kring kubbhus

Alternativa metoder

Det var periodvis stor brist på timmer för byggnadsändamål både  i Europa och i Sverige. Man började därför utveckla metoder för att minska behovet av detta material. I Tyskland byggdes bl a hus av lera, lersten eller stampad jord. Alla dessa helt utan träkonstruktion. Fler  sådana byggdes i vårt land.

Hos oss utvecklades kubbtekniken.

Av en dagbok från 1875 framgår att en arkitekt Törnqvist börjat pröva denna teknik. Hans hus var helt och hållet uppfört av 8 tum långa barrträdsstycken, vilka hopfogats med murbruk. Varefter väggarna kalkrappats. Fördelarna var, står det, minskade kostnader samt mera värme och säkerhet mot eldfara.

Villan - kallad ”Klippan” - låg i nuvarande Nacka kommun högt upp på ett berg med vid utsikt. Danviksklippan? Villan hade två våningar, balkonger och var ljust  putsad. Den revs 1944.


Arbetsgång-Kubbhus

av Karl Erik Mörk
Ett avsnitt ur artikeln "Folklig arkitektur" i "Vallentuna förr och nu", 1995

När de en gång uppfördes var vanligen arbetsgången följande:

  • Schaktades eller avjämnades för stensockel och skorstensstock.
  • Sockelstenar sprängdes eller kilades ur fast berg. Fanns flyttblock eller runstenar i närheten var dessa begärlig råvara för stensocklar.
  • Sockeln uppfördes till rätt höjd, med eller utan bruk, men med fogstrykning.
  • Syllar snäpptes på stensockeln.
  • Hörnstolpar restes på syllen och hölls ihop av snedsträvor och upptill av hammarband.
  • Fackverk utformades av stolpar mellan syll och hammarband. Till exempel på var sida om fönster och dörrar, vid anslutande mellanväggar och där det i övrigt behövdes för konstruktionens styrka.
  • Takstolpar restes och täcktes med påspikade bräder.
  • På brädtaket spikades pärt (takspån).
  • Träkubben spräcktes till ett format liknande spisved, fast kortare. Normalt mellan 15-20 cm i längd. Även så kallade bakar kunde komma till användning. Bakar var det spill som blev över vid sågning av stockar till plank och bräder.
  • På syllen ströks ut en mager blandning av sand och lera. Om man hade råd tillsattes kalkbruk i blandningen.
  • Vedkubbarna trycktes ned i lerblandningen, vinkelrätt mot syllens längdriktning. Så fortsattes växelvis med lera och kubb tills man nådde upp till hammarbandet.
  • Pärten på taket ströks med trätjära, eventuellt med tillsats av spillolja. Huset såg nu ut som en jättelik, vältravad vedstack under sitt tjärade skyddstak.
  • Kubbarnas många smala, oregelbundna ändar mot det fria och in mot bostaden, utgjorde ett perfekt underlag för påslag av puts. Användes hela vedkubbar byttes putsen mot träpanel. Kubbväggen putsades utvändigt, vanligen med en i orange avfärgad knotterputs. Knutarna och för det mesta även fönster- och dörromfattningar slätputsades i vitt.
  • Invändigt påfördes gödselförstärkt kackrappning (kalkrappning?) på väggarna. Väggytorna livades upp med stänk - eller schablonmålning. I köket vanligen en tvättålig oljefärg.


Karl Erik Mörk kämpade inom Vallentuna kommun för att rädda och bevara kubbhusen. Han föreslog att de skulle klassas som byggnadsminne eller k-märkas. Dock utan resultat. I ett annat avsnitt i hans artikel "Folklig arkitektur" har han som rubrik ställt frågan "Kan man bo i ett kubbhus?" Svaret på sin fråga gav han själv: "Ja!".


Litteratur

Fagerström B.: Murade kubbhus i Bettna, Bettnakrönikan 1999

Falk E.: Kubbhusbyggnader i Gräsmark - Ett minne över en svunnen byggnadsteknik. 2001
En fantastisk fotosamling av mestadels lagårdsbyggnader i Gräsmarks socken. Kan köpas från Gräsmarks hembygdsförening. Obs att boken kan vara listad med "Gräsmarks hembygdsförening" som författare.

Nordiskt seminarium: Hus murt av ved - Cordwood architecture, 1998

Norell I. & Fagerström B.: Kubbhus- murade vedhus I Sörmland, Sörmlandsbygden 2003a

Erixson S: Den äldsta folkliga bebyggelsen i Stockholmstrakten 1947

Jerer C & Westerberg S: Murade trähus av spillvirke och ved - en översiktlig inventering av knopp- och kubbhus i Nordbohuslän aug  1998

Jerer C & Westerberg S: Knopphus i Bohuslän, En översiktlig inventering av hus murade av spillvirke och ved i Nordbohuslän

William H Tishler: Cordwood Masonry: A Vernacular Architectural Tradition,
Bob Roy: Cordwood building 2007 /2003/

Karl-Erik Mörk: Örnen, bilan och stjärnorna, Vallentuna kulturnämnds skriftserie 1/1996

Eva Rut Lindberg: Gjord av Jord: Lerjord som byggnadsmaterial i Sverige och länder med likartat klimat. Licentiatavhandling 2002

Astrid Lindgren: The Tomten. Penguin Putnum Books for Young Readers

Stockholms läns museum: Antikvarisk medverkan vid renovering av kubbhus inom fastigheten Torslunda 2:5 Täby sn, Täby kn. Rapport  nr 2009:04

Olle Hagman: A Technology in Permanent Transition: 200 Years of Cordwood Building with Consumers as Producers



Copyright © 2016, Cybis Elektronik & Data AB. www.cybis.se