Referenskurvan

Om du skall börja med dendrokronologiska dateringar är du mycket hjälpt av att hitta redan publicerade data för ditt område och den tid som intresserar dig. Mycket data finns publicerat i Internationella Träringsdatabanken (ITRDB) i Arizona. ITRDB fungerar som central för utbyte av data mellan oss alla. Om du bygger en referenskurva för ditt område bör du absolut publicera den i ITRDB. Dina data kan bli till stor hjälp för andra som är intresserade av dendrokronologi.

"Det huvudsakliga syftet med ITRDB är att tillhandahålla en permanent plats för lagring av väl daterade dendrokronologiska data av hög kvalitet från hela världen. Detta centrala förråd skyddar data från att gå förlorade pga: (1) vanvård av data, (2) förflyttade eller nedlagda laboratorier, (3) forskare som flyttar till andra projekt eller går i pension, eller (4) forskare som dör." (ITRDB)

När jag började med detta 1995, fanns det inga publicerade referensdata från Stockholmsområdet där jag bor. Jag tog därför kontakt med ett universitet i Sverige och bad om hjälp med att få tag på referensdata. Jag fick då veta, att visst kunde jag få använda deras data, men bara om jag skrev under en överenskommelse att jag (1) aldrig skulle publicera några data som på något sätt utgick från deras data eller att jag (2) aldrig på något sätt skulle använde deras data till kommersiella dateringsjobb. Eftersom man finansierade en del av sin verksamhet med dateringsjobb som man tog betalt för, så ville man undvika att konkurrerande laboratorier kom över deras referenskurvor. Eftersom ett sådant avtal effektivt hade hindrat mig från att någonsin publicera eller dela med mig av dendrodata till andra, så avstod jag från att ingå detta avtal.

Från min utgångspunkt som outsider, tycker jag att ett universitetslaboratorium som gör så är som vilket kommersiellt laboratorium som helst där man hemlighåller allt bara det gagnar det egna företaget. Och - som jag ser det - genom att inte publicera mätningar så slipper man att få sina dateringar granskade och ifrågasatta av utomstående. Allt som allt en bekväm position, men inte i överensstämmelse med mina förväntningar på ett laboratorium vid ett universitet.

Från det universitetet och från ITRDB, där det inte fanns något av intresse publicerat, fick jag alltså inga referenskurvor. Jag var tvungen att börja från ingenting. Jag hade tur och hittade några riktigt gamla träd vilka hjälpte mig att bygga min egen referenskurva för Nämdö vilken täcker tiden 1995 - 1582. Den publicerades på ITRDB i maj 1997.

Gotland. Även om svenska universitet behåller sina hemligheter för sig, så har vi nyligen fått hjälp av folk från Schweiz. I augusti 2002 publicerade professor Fritz Schweingruber vid det Schweiziska institutet för skog, snö och landskapsforskning sin kurva för Gotland. Denna kurva täcker tiden 1987 - 1127. Den kan användas längs den svenska kusten i anslutning till Gotland. Kurvan passar väl mot min kurva från Nämdö. Stort tack till professor Schweingruber och hans schweiziska forskningsinstitut!

Idag finns det också en 500 år lång kurva från Dalarna som utvecklats av min vän Torbjörn Axelsson som bor i Björbo. Hans data finns nu tillgängliga i ITRDB. Det finns mer data tillgängligt på Torbjörns sajt, se "Andra sajter" i kolumnen till vänster!

Från Tyresö (Sisshammar) finns en kurva som täcker tiden 1779 - 1667. Den har utvecklats av Tomas Andreason och finns publicerad på ITRDB.

Om du inte kan hitta en referenskurva som täcker den tid du är intresserad av för ditt område, måste du utveckla en egen kurva. Om detta slutar med att du har en kurva för daterade träkonstruktioner, se till att den blir publicerad på ITRDB! Även korta kurvor eller t.o.m. odaterade flytande kurvor kan vara av intresse för andra. Men se till att du bifogar information om din kurva och dess bakgrund tillsammans med dina träringsdata. Folket vid ITRDB publicerar inte bara dina mätningar utan också ditt brev eller din anmälan av kurvan. Du hittar filer med sådan information om du använder gränssnittet ftp: när du letar bland filer i ITRDB-databasen.

Hur får man ihop en ny referenskurva?

Användning av färska träd

Ett sätt att få ihop en ny referenskurva är att skaffa prover från träd som du eller dina grannar sågar ner. Var alltid uppmärksam och be om skivor från träden när du ser folk kapa upp stora träd. Du kan också fråga folk som yrkesmässigt jobbar med att fälla träd i området. På det sättet kan du lätt få en referenskurva som täcker omkring 180 år (vi talar om tall nu). Detta är också ett bra sätt att öva sig på att preparera (slipa) proverna och att mäta upp dem.

När du mäter upp träringar kommer du då och då att bli lurad av konstiga ringar som ser ut som ringar fast de inte är riktiga årsringar. Du kommer också att bli lurad av ringar som går i varandra och som ser ut som en enda ring, speciellt om du får tag på träd som har vuxit på mycket mager mark eller på berg (impediment). Men att jobba med nyligen nertagna träd betyder att du har facit! Du vet att alla prover skall passa ihop. Den situationen är en god lärare! Och på det sättet blir du också van vid skillnader mellan olika träd.

Förlängning av referenskurvan med hjälp av gamla levande träd

När du har den där 130-180 år långa referenskurvan så måste du förlänga den. I mina trakter hittade jag tursamt nog mycket gamla träd (250-400 år gamla) i en skog som ägdes av en av mina vänner. (Dvs det var inte så svårt att få tillstånd av skogsägaren att ta prover.) När man tar prover av levande träd använder man ett tillväxtborr för att ta ut borrkärnor. Tillväxtborr används av skogsfolk för att mäta trädens tillväxt i en skog.

Gamla träd växer inte fort. Därför kan det vara svårt att mäta de mycket smala årsringarna från de senaste 100 åren. Men det måste du inte! Du har ju redan en massa mätningar från dina grannars unga träd. Så börja mäta där ringarna blir bredare. Men räkna antalet unga ringar så att du vet var du skall addera in de gamla ringbreddsvärdena i din referenskurva.

En anna källa är naturligtvis gamla hus som skall rivas eller repareras. Nära kontakter med de som bor där är avgörande eftersom hela huset annars kan ha hunnit bli uppeldat innan du kommer dit! Och kom ihåg: Tag prover från många stockar (20-30) för att verkligen få tillräckligt mycket referensdata. (När du har bråttom så innebär detta en förfärlig massa ibland ohälsosam möglig ved att ta hand om.)

Kom ihåg att ibland kommer du att stöta på gamla återanvända stockar som har byggts in i huset. Läs texten om huset Sandviken här på cybis.se. I Sandviken fann vi fyra olika årtal vid dateringen. Så tag många prover när du väl har chansen!

Hur många prov ger en bra referenskurva?

Min erfarenhet säger att du får en ganska bra referenskurva när varje år i kurvan är baserad på 15-20 olika prov.

Nyligen tog jag prover ur ett hus som just rivits (det på bilden ovan). Proverna passade ganska illa mot min referenskurva. En del av proverna hade väldigt smala ringar så de var svåra att mäta med min gamla 600 dpi scanner. Med en ny 1600 dpi scanner kunde jag så småningom bygga en referenskurva för hela huset. Den kurvan kunde dateras mot min Nämdökurva med korrelationskoefficienten 0.6. De enskilda proverna hade däremot värden som låg i intervallet 0.26 -0.49. Uppenbarligen har stockarna köpts från något annat ställe än Nämdö.

Den slutliga referenskurvan för Kaptensudden innehåller 17 prover. Med bara 8 prover i kurvan blir korrelationsvärdet mot Nämdökurvan 0.55. Med endast 6 prover blev den 0.51. Detta ger en antydan om hur många prover du behöver för att bygga en referenskurva.

Hur ser du till att din referenskurva blir riktig?

Var alltid på alerten när det gäller fel i dina ringmätningar. Kontrollera att alla kurvor i en referenskurva passar ihop inbördes. Undvik mätningar från den innersta delen av trädet. Ibland saknas det ringar där eller också är det inte självklart vad som är eller inte är en årsring.

En saknad eller extra ring i slutet på en kurva kan slinka igenom en korrelationsanalys. Men en visuell granskning av kurvan jämförd med referensen kan avslöja felet.

I programmet CDendro kan du dela upp ditt prov i flera t ex 50 år långa block och kontrollera att varje block passar ordentligt på rätt ställe i referenskurvan.

Undvik att lägga in prover med bara 60 års längd i din referenskurva. Detta kan bara motiveras när korrelationen är hög och du vet att provet hör ihop med en grupp samtida prover från samma plats.

Referenskurvor från olika områden.

Nämdö i Stockholm skärgård
Saltsjöbaden på gränsen till skärgården 25 km väster om Nämdö
Bettna 115 km VSV om Nämdö och 35 km NV om Oxelösund i Södermanland.
Dessutom har jag prover som Per Zackrisson vid Svensk Byggtradition i Aneby i Småland har samlat in.

Proverna från Saltsjöbaden och Bettna är inte alls lika omfattande som de från Nämdö. Kurvorna är visst olika men de är tillräckligt lika för att referenskurvan från Nämdö skall kunna användas för att datera prover från Saltsjöbaden (naturligtvis! - platserna ligger nära varandra) men också från Bettna.

korrelationskoefficienterna när man jämför mellan Saltsjöbads-kurvan och Nämdö-kurvan är 0.63/0.29 (bästa/näst bästa)

Bettna-samlingen passar mot Nämdö med 0.49/021 (bästa/näst bästa) och mot Saltsjöbaden med 0.54/0.32 (bästa/näst bästa).

De första 110 åren (som är mest representativa = många prov) ur Aneby-samlingen passar mot Nämdö-kurvan med korrelationen 0.47/0.34 (bästa/näst bästa). Aneby-samlingen passar också mot Torbjörn Axelsons samling från Björbo i Dalarna (se avsnittet "Andra sajter") med 0.50/0.28.

Antagligen kan Nämdö-samlingen användas som grund och referens när man bygger nya referenskurvor inom ett ganska stort område runt Stockholm!

Uppdaterad 13 december 2004